You are currently browsing the tag archive for the ‘Äventyr’ tag.

Vi seglade som en räkmacka utmed Hallandskusten, från Göteborg till Torekov , 80 sjömil, på en lång dag. Kvällen före såg jag ett väderfönster bland kulingarna, en dag med västlig vind, c:a 12 m/s. Kusten går i sydost så jag räknade ut att vi kunde få en fin slör. Mina skepparfunderingar höll i mötet med verkligheten.

SMHI:s kulingvarning togs bort från nätet 0530 och därmed var det sista psykologiska hindret borta och vi la ut 0630. Kapten Håkansson vinkade farväl och vi tog oss ut från den förtrollade bryggan utan missöden.

Tistlarna, Kungen, Svartskär, Nidingen, Kåback och Morups Tånge, fyrarnas namn är poesi. Över land stora stackmoln och klart till havs, det blåste mellan 12 – 15 m/s och vi hade rejäl sjö. Allt var med oss idag och långfärdens sista dag till sjöss blev en fin final.

Lisas syster Ulla mötte i hamnen, stora svarta moln tornade upp sig till havs, en röd, dramatisk solnedgång, det var härligt att vara i hamn, i hemmahamn!

Annonser

Igår kämpade vi oss ner till Stenungsund, mot mycket hård vind 20-24 m/s enl SMHI:s observationer. På kvällen bjöd Björn och Gunnel på härlig torskmiddag. Idag har Anders och Betan bjudit på middag på Lilla Varholmen, Göteborg.  Västkusten är Vänkusten, vi blir så ompysslade!

Vi har varken krossat porslin eller gått på grund. Idag till och med sol.

Väderprofeter förutspår NV eller V vind imorgon. Vi hoppas kunna gå tidigt och ta oss närmare vinterhamnen i Torekov…

Vi seglade upp på grynnan Spättan utanför Lysekil. Vi backade av och fortsatte vår seglats. Bra med stålbåt. Vi var på rätt sida om pricken men för nära. Mitt fel.

Jag har skämtat om att vi inte seglar inomskärs, navigation och manövrering av Ketch Siri är tillräckligt svårt för mig, segelsättning och hantering bland kobbar och skär blir för mycket. Det visade sig igår att jag hade rätt.

Vi seglade ut efter Christer från Norra hamnen i Lysekil, han rullade ut sin genua på södra fjärden, jag ville vara lika duktig. Under segelmanövern kom vi för nära den utmärkta (sic) grynnan Spättan och smällde på. Vi rullade in focken och backade av. Inga skador annat än på skepparns självbild. Det var trettio år sedan jag senast gick på grund. Hoppas det dröjer lika länge till nästa gång.

Christer visade oss sedan farlederna innanför Orust. Gröna saltängar, vassvikar, betande kor, vaksamma hägrar; idyll! Och sjölä för kulingen som i går kom från NO.

Vi ligger nu förtöjda utanför Lady Ellen, en tremastad bramsegelskonare, i Slussen, Orust. Kulingen bytte riktning under natten och kommer idag från SV. Håller oss nog undan från havet idag. Måseskär rapporterar 15 till 20 m/s och Vinga 17 -22 m/s nu på morgonen. Säsongen lider mot sitt slut och vi vill  till Torekov…

Lisa bestämde att vi skulle trotsa kulingen och gå till Lysekil. Vännen Christer hade bjudit oss på middag och dit ville hon. SMHI och senare även DMI varnade för SV kuling, vi beslöt att smyga den innersta leden. Man måste i alla fall genom Havstensund och  Tjurpannan.

Så här skriver Macfie i seglingsbeskrivningen: Grov sjö från sydväst förvandlas här till vitskummande, sällsynt vrånga och toppiga vågor, vilka bearbetar berget. En bra beskrivning, jag kan bara instämma efter gårdagen. Vi har ju i sommar passerat  såväl Stad och Lindesnäs och jag var nog lite stöddig och övermodig. Vi fick dansa! Siris maskin och propeller drev oss igenom häxritten. Det blev bara otrevligt.

I slutet av dansen fick vi en rejäl överhalning och porslinskåpet öppnade sig igen. Lisa hade stoppat in de tallrikar, glas och muggar som överlevt Skagerack och kollat stängningsmekanismen. Men ännu en porslinskrossning var ett faktum. Nu har vi kvar två flata och två djupa tallrikar och tre muggar. Mer behöver vi ju inte??

Resten av dagen blev en walk in the archipelago park. Sol över runda röda klippor, skummande gröna och vita brott mot kobbar och skär. Ejdrarna låg uppkrupna i lä. Några tumlare hälsade oss välkomna hem. Och det var värt mödan att bli välkomnad av Christer. Varm dusch och Thaimiddag. En generös kväll…

Det blåste rejält igår på Skagerack, vi gick tidigt från Risör och revade storen efter tre timmar, två timmar senare rullade vi in genuan och satte kutterfocken. Lisa kände av sjön och jag satt till rors.

Vi sträckte och sjön växte, jag skar genom de stora vågorna för att inte få in dem över däck. Efter en bjässe föll Siri ”handlöst” ner i vågdalen och landade med en smäll så att hela skeppet skakade. Porslinskåpet som tålt tidigare strapatser öppnade sig och tömdes ut på durken. Lisa stod vid navbordet men klarade sig oskadd. Dags för nytt porslin!

Vi pressades av vinden norrut och angjorde vid Grisbådarna norr om SydKoster. Ligger nu i Ekenäs och tänker pusha söderut. Profeterna har förutsagt sydlig kuling de närmaste dagarna.

Vi får lära känna Bohusläns inre skärgård ännu lite bättre…

Vi väntade ut den lilla kulingen från SO, den skulle övergå i kuling från SV i natt och gick förbi ”Neset” precis i vindskiftet, lugnt och fint. Sjön lägger sig snabbt, den har stått i två dygn men vågorna var normala, lite strömsjö bara.

Kanske, kanske har vår skala förändrats efter Folla, Hustadsvika och Stad?? Nu ligger vi i alla fall i en favorithamn, Finnöysundet. Jag fick en spann krabbor som färdkost av Ove, fiskaren i Farsund. Dessa kokar på spisen just nu.

Lisa har kollat badtemperaturen, det är 17 grader, kanske, kanske blir det ett kvällsbad.

Från Egersund i förrgår till Kirkehamn på Hidra, vi höll oss från de beryktade Siragrunden. I sunden vid Hidra dörjade vi makrill som Lisa stekte till middag.

Skroven som blev över när jag rensade använde jag som  bete i krabbtinorna. I morse plockade jag upp fyra krabbor och en ål, det blir dagens middag.

Det var varning för liten kuling, 10-12 m/s vid Lista och Lindesnäs, vi gick i gryningen från Hidra. Lista är ett lågt ökänt land utan skyddande skärgård. Förr hade Sjöräddningen eskort förbi Lista, nu är båtarna större och jag tror detta har upphört. Men ryktet lever kvar. Vi såg på vädersajterna att vi passerade vid 7 m/s, nu på eftermiddag kom kulingen.

Farsund besöker vi varje år. Stadens köpmän sponsrar bryggan så vi ligger här utan hamnavgift. El, vatten och under säsong bjuder man på frukostfrallor. Naturligtvis populär hamn men nu på sensommaren är vi bara två segelbåtar här.

Nu är vi nästan hemma, vi har gjort sträckan Torekov-Farsund i en etapp men det var i ljusa juni, nu i mörka augusti delar vi nog upp den…

Snart har vi klarat alla områden med farliga vågor. Igår passerade vi Jaerens rev i fin NW bris, 5-8 m/s. Det är ett område som alla talar om men egentligen är det Skotamedsgrunden  som nämns i Norsk Los  : ” Grov sjö, styrtbrenninger”.

Väderutsikterna utspådde sydostlig kuling den kommande dagen så vi tog en lång etapp som förde oss till Egersund. Det var Lisa som pushade, hon ville vara söder om Jaerens rev.

Nu ligger vi i vänliga Egersund, en båtklubb driver gästbryggan och en hjälpsam hamnvärd hjälpte oss vid  tilläggningen. En älv rinner ut i närheten och strömmen ställer till problem när man skall in i sin fålla.

Nu har vi bara Lista och Lindesnäs kvar att oroa oss för. Och så Skagerack förstås. Men vi har klarat de värsta hindren. Hörde från vännerna på Pela att de klarat Stad innan ett oväder slog till med 20 m/s och 8 m höga vågor. Hösten kom tidigt i år. Vi tar oss hemåt!!

Norsk Los, vår pilotbook säger: Området er  relativt snevert og de store dybdevariasionene är årsak til svaert rotete og krapp sjö når bölger kommer in fra SW  til NW.

Vi gick över nyss i en fredlig bris från NW och sjön var otrevlig, inte farlig, bara oregelbunden och bökig. De yrkesbåtar vi mötte neg rejält i motsjön. Vi har legat vaerfast för en sydlig kuling, ett klokt beslut att inte försöka gå mot söder över Sletta mot sjö och vind.

Den norska kusten har flera områden med farlige bölger. Norsk Los informerar noggrant om dessa och de är angivna i sjökortet, vi måste passera de flesta för att nå Lofoten och för att komma hem igen. Jag har en väldig respekt för dessa, vi inväntar väderfönster och tar oss förbi så fort som möjligt. Som fiskaren i Sirevåg sa, dangerous weather — dangerous waves.

Nu i Haugesund, skall träffa Lars Smith, son till Nils och Monica, han har ett spännande paket till mig!!

Sträckan runt Stad är c:a 24 sjömil , själva yttersta knogen är 8 sjömil. Alla har stor respekt för farvattnet, vikingarna släpade sina skepp över udden för att undvika farligheterna.

Det finns idag ett allvarligt projekt att borra en tunnel genom berget så att yrkestrafiken skulle kunna passera genom den. Kystverket förordar en så stor tunnel att Hurtigrutens båtar skall kunna passera därigenom.

De segelbåtar och fiskebåtar vi sett har passerat nära land för maskin. En båtgranne från Trondheim bekräftade detta men sa att när han seglade gick han långt ut.

Igår hade vi dyning och strömsjö som slog in på däck när det var stiltje och när det började blåsa jämnade sjön ut sig.

Idag har vi vildag på Silda, det sitter en naturtrogen sjöjungfru på en järnten och välkomnar vid inloppet till hamnen.