Vi frågade Pelle om råd om natthamn, Bullerö eller Biskopsö, han rekommenderade Biskopsö. Vi snirklade på småleder ut på Björkfjärden från Sillö, sista sundet heter Kärringpinan. Förr rodde män på fjärden där det var hårt och kvinnorna bland öarna. Sundet är långt och ström och vind försvårade framfarten, så fick det namnet,det står ej på sjökortet.

Mitt mellan Bullerö och Biskopsö mötte vi så Göran Berg med Kyoung Sook, hans Vindö 50:a. Överraskade stoppade vi mitt på fjärden och förtöjde vid varandra för småprat. Göran seglade med sin farbror Pelle, 92 år. Vilken krutgubbe!

Vi kom tidigt till Biskopsö och valde en enslig plats så att Jaque kunde springa utan att störa några andra. Han spårade naturligtvis upp några dovhjortar men återvände efter några skall till husse

Det blev en haiku:

Enskogen;

en dovhjort glimtar till.

Rönnbären lyser.

Vi fortsatte nästa dag till Björkö vid Ornö där Kristian bjöd på exklusiv långlunch, abborre, stuvade kantareller, och jordgubbar med vispgrädde. Och skogspromenad till glädje för husse, matte och Jague…