Lite funderingar kring fiske. Ett avsnitt ur manuset till Blå sommar och Röda segel. Gärna kommentarer

Jag är från barnsben östkust- och insjöfiskare och har pilkat strömming och metat abborre. Jag har fiskat kräftor i barndomens Valloxen och som vuxen i Gölsjön med Rulle. Att lära mig fiska i Västerhavet hade flera aspekter, den viktigaste var förmodligen självförtroende när det gällde Ketch Siri. De första åren västerut var jag fullt upptagen med att navigera, manövrera och segla, jag hade inte energi till mer än att vara skeppare. När sedan lugnet infann sig hos skeppare och skepp började jag fiska, mest på egen hand.

Jag fick svärfar Calles dörj i gåva. Det är en rejäl blyklump med en serie blänken efter sig. Man släpar den efter båten och väntar på makrillarnas anfall. Vännen Erik berättade att farten skall vara tre, fyra knop.  Vi fick de första makrillarna på Sörlandet. Jag gillar makrill, Lisa är mer tveksam. Men hon uppskattar rökt och gravad makrill. Vi har en ABU-rök och på tio minuter fixar Lisa det över gasolköket, smidigt och gott. Av lojalitet lagar Lisa makrillsoppa, inkokt makrill, stekt makrill, gravad makrill. Men jag måste be om tillstånd att få dörja, det måste passa in i matsedeln. I sunden vid Kirkehavn har vi drivit med strömmen och på en kort stund dragit upp vad Lisa anser att vi behöver. I ett anfall av hybris har jag till och med dörjat när vi dubblerat Lindesnäs. Vi fick fem makrillar, fiskelycka!

Jag visste att man plockar blåmusslor, skal och fick tips av en marinbiolog på Ursholmen var jag skulle leta. Nu har vi våra sandstränder och klippbranter där vi plockar musslor, ofta i augusti när vi seglar hemåt utmed Norges sydkust. Norrmännen har blåskjelsvarning på nätet, man kan gå in och se om musslorna tillfälligt är opassliga som föda. Lisa är noggrann med att skrapa musslorna innan hon ångar dem. Vi plockade blåskjel tillsammans med Sture och Enid i somras. Vi gick från Inndyr ner till de ställen där Sture plockat musslor som ung gutt. På fjorden dit passerade vi Stures jaktmarker och han pekade på gläntan där han skjutit en älg under förra höstens jakt.  Hela familjen och Lisa tog jollen iland till en sandstrand där en fjällbäck rann ut och återvände med en full fiskekasse. Enid kokade dem med rödlök och vitvin. Fiskelycka!

I Nordland är gråsej sommarfisken. Hugo från Svolvaer lärde mig söka upp ”skallar” och Person och jag tog upp både sej och torsk tillsammans. Två örnar satt på varden och bevakade vårt fiskafänge. JanLeo och Kristin på Leka pratade om gammelsej. Man saltar småsej med blodet kvar i fisken och låter den ligga i två till tre år, den skall vara svart och torr. Man blötlägger och kokar och serverar den med stapp, potatismos. Tillsammans med Sverre och Oddveig åt vi det på Veiholmen, väster om Smöla, läckert. Men Kristin talade sig tårögd över sejfileter som var så färska att de krullade sig när de kokades. Vi fick stora sejfiléer att steka av den tandglese fiskaren på N77B i Bodö hamn. Vi har i sommar ätit gråsej både grillad, kokt och stekt. Jag gillar stekt sejfilét bäst. Fiskelycka!

Utanför Finnöya fick jag bergtorsk, vackert rödbruna fiskar med vit buk, läcker som stekt. På Landegode fick vi stor torsk av Roar som vi sedan kokade. Vi kokade levern för länge, den blev lite sörjig men smakade himmelskt. Nästa gång la vi i levern i torskhuvudet och lät paketet sjuda kort med fisken, det blev bättre. Torsk har vi ätit såväl kokt som stekt. Jag tycker det är lika gott på bägge sätten. Fiskelycka!

Jag har ännu inte fångat egna, stora krabbor. Vi har krabbtinor ombord men jag har bara fått småkrabbor.  Det fisket är en flerstegsraket, först fånga betesfisk, sedan beta tinan och sedan sätta ut tinorna. Jag har fångat betesfisk och betat men inte satt tinorna på rätt plats ännu. Jag har kokat krabbor som jag köpt eller fått. Senast fick vi krabbor av en båtgranne i Kristiansund, hamnens vatten var inte användbart. Jag satte salt till sötvatten för att återskapa havets sälta, en halv dl till varje liter vatten och kokade krabborna mellan femton och tjugo minuter, perfekt.

Jag har varit med och fiskat hummer på Fair Isle men inte i Norge. Det kostar 10 000 NKR/styck att fånga hummer utom säsong. För dyrt. Stor hummer skall koka mer än tjugo minuter. Havskräftor har vi köpt av en fiskare i en fjord, en loch, på Hebriderna. De skall koka tre till fyra minuter enligt hans recept.

Vi äter mycket räkor under sommaren i Norge. Det är billigt, lättlagat och gott. Vi köper direkt vid kaj, då kostar det 150 kronor per kg. Köper vi dem frysta på det billigaste snabbköpet kostar de bara 18 kronor per kg. Här äter man räkor på loff, vitt bröd med majonäs. Vi äter också fiskekaker, färdigköpta. Lisa har fått recept på hemlagade kaker, det blir nog till nästa sommar.

Vår sjöfärd till Lofoten har berikats av vår utökade fiskelycka, jag behöver tydligen tid för att finna mig till rätta i en ny miljö. Vi har gått från segelkanot till Ketch Siri, från Östersjön till Norska Havet och Nordatlanten. Den här sommaren har jag gått från dörj till harpa, pilk och Stingsild. Nästa steg är väl bredflabb, marulk och kveite, hälleflundra?

Fiskelinan skär in i pekfingret, det blänker djupt nere i vattnet, det rycker hårt och hjärtat bultar lite extra. När fiskarna ligger på däck;  lycka.

Hugg på kroken

Sejen singlar upp som silver,

sommarmiddag